Förskola i dåtid, nutid och framtid - erfarenhetsbaserad
30 hp

Kurskod: FO101E

Beslut: Fastställd av Fakultetsnämnden för lärarutbildning 2020-11-17. Giltig från och med 2021-01-18. Ersätts av: FO103E - Förskola i dåtid, nutid och framtid - erfarenhetsbaserad.

Nivå: Grundnivå

Utbildningsområden: Undervisningsområdet 50%, Humanistiska området 40%, Verksamhetsförlagd utbildning 10%

Huvudområde: Ej huvudområde.

VFU-andel: 3 hp

Engelsk titel: The Preschool in the Past, the Present and the Future - Experince with an Element of Validation

Diarienummer: U2020-242-2163

Allmänna uppgifter

Kursen ingår i Förskollärarutbildningen med inslag av validering. Kursen ges år 1. Kursen genomförs på distans med sammankomster. Kursen innehåller 3 hp verksamhetsförlagd utbildning (VFU), 15 hp utbildningsvetenskaplig kärna (UVK), samt 12 hp ämnesstudier.

Fördjupningsnivå

G1N Grundnivå, har endast gymnasiala förkunskapskrav

Förkunskaps- och behörighetskrav

Grundläggande behörighet + Naturkunskap A, Samhällskunskap A. Eller: Naturkunskap 1b/1a1+1a2, Samhällskunskap 1b/1a1+1a2


(Områdesbehörighet 6 a/A6 a med undantag för Engelska B) samt minst tre års dokumenterad yrkeserfarenhet som barnskötare på heltid samt pågående anställning i förskola eller förskoleklass eller motsvarande.

Syfte

Studenten ska genom en tydlig forskningsanknytning utveckla kunskap i och om förskollärarens utbildningsuppdrag i relation till barns lek, lärande och utveckling i ett hållbart samhälle. Förskollärarens ledarroll och ansvar för undervisning i förhållande till styrdokument på internationell, nationell och lokal nivå synliggörs för studentens egenreflektion om yrke, ämne och forskning. Studenten ska utveckla kunskap om förskolan idag och handlingsberedskap för framtida arbetsuppgifter genom att även studera  förskolans historiska framväxt. Digitala redskap introduceras som redskap för lärande.

Innehåll

Moment 1 UVK: Läroplansteori och utbildningens historia, organisation och villkor i ett uthålligt samhälle, 7,5 hp
Momentet tar avstamp i studentens egna erfarenheter av barnomsorgs- och förskoleverksamhet. Grundläggande aspekter av barndomens och förskolans historia studeras. Studenten ges möjlighet att tillägna sig kunskap om hur förskolan utvecklats för att utgöra en del av dagens utbildningssystem. Studenten introduceras till och prövar digitala verktyg med fokus på ordbehandling och presentationsteknik i relation till kursens innehåll. I momentet behandlas förskolans styrdokument och didaktiska strategier för utbildning och undervisning i förskola. Yrkesetik och sekretess sätts i relation till förskolläraruppdraget och förskolans verksamhet.

Moment 2 Lek, utveckling och lärande: Förskoleuppdraget, 15 hp varav 3 hp VFU
Studenten introduceras till olika vetenskapsteoretiska kunskapstraditioner och pedagogiska perspektiv relevanta för förskolläraruppdraget. Grunder i vetenskaplig metod och akademiskt skrivande prövas. Den framtida yrkesrollen diskuteras utifrån förskolans uppdrag: lek, omsorg, utveckling och lärande relaterat till kursens innehåll varav 3 hp är VFU.

Moment 3: UVK: Barns utveckling och lärande i modern barndom, 7,5 hp
I momentet ges studenten möjlighet att utveckla sin kunskap kring grundläggande teorier och aktuell forskning om barns utveckling och lärande. Synen på barn och förskollärarens förhållningssätt sätts i relation till sociala och kulturella faktorer samt grundläggande demokratiska värden. Miljöers betydelse för barns lek, utveckling och lärande studeras i relation till moderna barndomar och den interkulturella förskolan.

Lärandemål

Kunskap och förståelse
Efter genomgången kurs ska studenten

  • kunna redogöra för styrdokumentens innebörd (1)
  • kunna beskriva vetenskapsteoretiska kunskapstraditioner och pedagogiska perspektiv som är relevanta för förskolläraruppdraget (2)
  • kunna redovisa grunddragen i förskolans historia och utveckling (3)
  • kunna redogöra för grundläggande teorier och aktuell forskning om barns utveckling och lärande (4)
  • kunna beskriva och diskutera lekens betydelse för lärande och utveckling i undervisningssammanhang (5)
  • kunna beskriva utgångspunkterna för lärande för hållbar utveckling i förhållande till förskolans uppdrag (6)
  • kunna identifiera och förklara relevanta grupprocesser (7).

Färdighet och förmåga
Efter genomgången kurs ska studenten

  • kunna använda data med hjälp av vetenskaplig metod, förhålla sig granskande till datas tillförlitlighet samt skriva en text med godtagbar språkbehandling och formalia (8)
  • kunna använda informations- och kommunikationsteknik genom digitala verktyg i samband med redovisningar (9)
  • kunna definiera och kommunicera förskolans värdegrund, inbegripet de mänskliga rättigheterna och grundläggande demokratiska värderingar (10)
  • initiera kontakter med barnen samt visa dem omsorg i olika undervisningssituationer som uppstår i förskolans verksamhet (11).

Värderingsförmåga och förhållningssätt
Efter genomgången kurs ska studenten

  • kunna använda styrdokument och grundläggande lärandeteori i relation till förskolläraruppdraget (12)
  • kunna beskriva och förhålla sig till frågor som rör yrkesetik och sekretess (13)
  • kunna beskriva förskollärares professionella förhållningssätt i mötet med barn relaterat till sociala och kulturella faktorer (14) 
  • kunna beskriva och motivera det egna ledarskapet och yrkesrollen i relation till förskolläraruppdraget (15)
  • kunna formulera, motivera och värdera sitt förhållningssätt till förskolläraruppdraget och relatera detta till de teorier och perspektiv som kursen behandlar (16)
  • kunna använda reflekterande dagbok som ett verktyg för analys och diskussion av sin yrkesroll (17).

Genomförande

Kursen inleds med en valideringsprocess som innebär att studenterna har möjlighet att tillgodoräkna sin reella kompetens i relation till kursens innehåll. Studenten möter varierande arbetsformer såsom föreläsningar, seminarier, gruppstudier, självständiga studier, diskussioner och reflektioner. Inför eller efter ett seminarium arbetar studenterna i olika gruppkonstellationer med frågor eller uppgifter med koppling till respektive moment. Undervisningen sker vid fysiska träffar och via digital lärplattform. VFU-perioden i termin 1 tillgodoräknas utifrån behörighet av minst 3 års dokumenterad yrkeserfarenhet som barnskötare i förskola eller i förskoleklass.

Examination – prov och former

På kursen som helhet används betygsgraderna Underkänd (U), Godkänd (G) och Väl godkänd (VG).

Moment 1
Delprov 1 (1,5 hp) Förskolans historia och utveckling.
Muntlig examination i grupp med hjälp av digitala verktyg. Lärandemål 1, 3 och 9 examineras. Betygsgraderna U och G tillämpas.

Delprov 2 (6 hp) Förskolläraruppdraget och styrdokumentens innebörd.
Enskild skriftlig uppgift med koppling till observationer från förskola samt muntlig redovisning i grupp med kamratgranskning. Lärandemål 1, 8, 16 examineras. Betygsgraderna U, G och VG tillämpas.

Moment 2
Delprov 3 (3 hp) VFU.
Skriftliga handledaromdömen och uppföljningsseminarium med enskild skriftlig dokumentation. Lärandemål 11-14 och 17 examineras. Betygsgraderna U och G tillämpas.

Delprov 4 (6 hp) Hållbar utveckling, lek och lärande.
Enskild muntlig redovisning i grupp samt enskild skriftlig hemtentamen. Lärandemål 5–6 och 8 examineras. Betygsgraderna U, G och VG tillämpas.

Delprov 5 (1,5 hp) Förskolläraruppdraget, ledarskap och grupprocesser.
Enskild skriftlig hemtentamen. Lärandemål 7 och 13–15 examineras. Betygsgraderna U, G och VG tillämpas.

Delprov 6 (4,5 hp) Förskolläraruppdraget och kunskapstraditioner.
Enskild skriftlig hemtentamen. Lärandemål 2, 8, 10 och 16 examineras. Betygsgraderna U, G och VG tillämpas.

Moment 3
Delprov 7 (7,5 hp) Barns utveckling och lärande i modern barndom.
Obligatoriskt gruppseminarium som examineras med skriftligt grupprotokoll samt enskild skriftlig examination i form av tidsbestämd hemtentamen. Lärandemål 4 och 14 examineras. Betygsgraderna U, G och VG tillämpas.

För betyget Godkänd på hela kursen krävs minst betyget Godkänd på samtliga delprov. För betyget Väl godkänd krävs därutöver betyget Väl godkänd på delprov tillsammans omfattande minst 16,5 hp.

För delprov 3 äger studenten rätt att examineras vid högst 3 examinationstillfällen. Begränsningen införs på grund av att momentet kräver betydande extraresurser för att kunna genomföras.

Om studenten har en rekommendation från HKR om särskilt pedagogiskt stöd på grund av funktionsnedsättning, har examinator, eller den examinator utser, rätt att ge en anpassad examination eller låta studenten genomföra examinationen på ett alternativt sätt.

Högskolans regler för examination finns att läsa på www.hkr.se/student.

I förtid avbruten verksamhetsförlagd utbildning (VFU)
Dekan kan, efter föredragning av programområdesansvarig, avbryta en students VFU med omedelbar verkan om studenten visar sådana allvarliga brister i kunskaper, färdigheter eller förhållningssätt att säkerheten för personer som studenten möter på sin VFU, eller dessa personers förtroende för högskolans eller VFU-platsens verksamhet uppenbart riskeras. När en VFU avbryts med stöd av denna föreskrift underkänns studenten på aktuellt delprov/kurs och ett verksamhetsförlagt utbildningstillfälle är därmed förbrukat. Vid ett avbrytande ska en individuell plan upprättas gemensamt av programområdesansvarig och examinator i samråd med studenten och en av studentkåren utsedd representant. Planen beslutas av programområdesansvarig. I planen ska de brister avseende kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som studenten uppvisar anges, vilket stöd studenten kan få från högskolan för att avhjälpa dessa brister samt hur och när kontrollerna av att studenten uppnått erforderliga kunskaper, färdigheter och förhållningssätt ska ske.

Beslut om studentens fortsatta deltagande i VFU inom ramen för utbildningen, efter uppvisande av nödvändiga kunskaper, färdigheter och förhållningssätt, fattas av dekan efter föredragning av programområdesansvarig. En student äger rätt till maximalt två kunskapskontroller. Efter två genomförda och ej godkända kontroller har studenten ej rätt till fortsatt deltagande i VFU inom ramen för utbildningen.

Om en student avbryter sin VFU på eget initiativ, och detta skett av annan orsak än laga förfall (t.ex. egen sjukdom, vård av barn eller anhörigs bortgång, i samtliga fall med uppvisande av läkarintyg), leder avbrottet till att studenten underkänns på delprovet/kursen. Studenten erbjuds i sådant fall en ny VFU-period såvida inte det maximala antalet examinationstillfällen redan uppnåtts.

Hantering av frånvaro under VFU-perioden – Lärarprogrammen
Att genomföra verksamhetsförlagd utbildning (VFU) innebär både att kvalificera sig genom att uppfylla ett antal specificerade lärandemål och genom att socialiseras in i den miljö där det framtida yrket kommer att utföras. Godkänd VFU till den omfattning som föreskrivs i respektive examensordning utgör ett krav för att erhålla förskollärar-, grundlärar-, ämneslärar- och yrkeslärarexamen. VFU innebär heltidsstudier och genomförs i enlighet med högskolans VFU-periodschema. Studentens närvarotid dokumenteras i VFU-omdömet.

Vid frånvaro om högst 20 % kommer studenten och handledaren, med utgångspunkt i kursens lärandemål och de uppgifter som ska utföras, överens om när och hur VFU-dagar ska läggas ut för att säkerställa studentens måluppfyllnad. Detta ska göras innevarande termin och kan praktiseras med principen strödagar.

Vid frånvaro om högst 30 % kommer studenten, handledaren och kursansvarig lärare, med utgångspunkt i kursens lärandemål och de uppgifter som ska utföras, överens om när VFU-dagar ska läggas ut för att säkerställa studentens måluppfyllnad. Detta ska om möjligt göras under innevarande termin och sammanhängande.

Student som varit frånvarande mer än 30 % på grund av sjukdom, vård av barn eller anhörigs bortgång och har ett läkarintyg erbjuds en ny VFUperiod i enlighet med upprättad individuell studieplan. Student som varit frånvarande mer än 30 % av andra skäl än ovanstående får betyget underkänd på VFU-perioden. I VFU-omdömet finns en beskrivning av Dokumentation vid underkännande som ska följas vilket innebär att OMVFU görs enligt den individuella studieplan som upprättas. På http://www.csn.se/ kan studenten se när och om frånvaro ska anmälas till CSN.

Kursutvärdering

Kursutvärdering sker i enlighet med av Högskolan utfärdade riktlinjer.

Beslut

Fastställd av Fakultetsnämnden för lärarutbildning 2020-11-17. Giltig från och med 2021-01-18. Ersätts av: FO103E - Förskola i dåtid, nutid och framtid - erfarenhetsbaserad.

Revideringar

2020-12-14
Revidering av litteratur.
Revidering giltig från och med 2021-01-18.

Övergångsbestämmelser

Student antagen enligt denna kursplan äger rätt att examineras enligt densamma ett (1) år efter att kursplanen upphört att gälla, dvs. ersatts av en ny eller blivit nedlagd. För student som inte har fullföljt kurs med godkänt resultat ett år efter att dess kursplan upphört att gälla kan, inom ytterligare två år och efter prövning av examinator, ges möjlighet till förnyade examinationstillfällen i enlighet med kursplan som innehållsligt kan bedömas som näraliggande och där examination kan genomföras utan att det innebär mer än marginell ökning av de resurser som förbrukas. Efter dessa ytterligare två år kan studenten endast erhålla intyg på avklarade delprov.

Litteratur

Litteraturlistan kan komma att revideras fram till 8 veckor före kursstart.

Kurslitteratur finns i viss omfattning att låna eller ladda ner på biblioteket. Talböcker för studenter med läsnedsättning finns sök- och nedladdningsbara i Legimus.

Moment 1

  • Denscombe, Martyn (2018), Forskningshandboken : för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. 4 upplagan. Lund: Studentlitteratur (506 s).

  • Hägglund, Solveig, Löfdahl Hultman, Annika & Thelander, Nina (2017), Förskolans demokratifostran i ett föränderligt samhälle. Malmö: Gleerups (101 s).

  • Lindgren, Anne-Li, Pramling, Niklas & Säljö, Roger (2017), Förskolan och barns utveckling: grundbok för förskollärare. Malmö: Gleerups (288 s).

  • Matta, Corrado (2020), På vetenskaplig grund: en vetenskapsteoretisk vägledning för lärare och lärarstudenter. 1 upplagan. Stockholm: Liber (181 s).

  • Skolverket (2018), Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet: Lgr 11. reviderad 2018. Stockholm: Skolverket (284 s).

  • Språkrådet (2017), Svenska skrivregler. 4 upplagan. Stockholm: Liber (308 s). Anmärkning: Finns att ladda ned gratis som PDF på förlagets hemsida

  • Åsén, G. (red) (2020), Vad säger forskningen om svensk förskola?. 1 upplagan. Stockholm: Liber (203 s).

Moment 2

  • Asplund Carlsson, Maj & Pramling Samuelsson, Ingrid (2014), Det lekande lärande barnet i en utvecklingspedagogisk teori. 2 upplagan. Stockholm: Liber (256 s).

  • Bie, Kristin (2014), Reflektionshandboken för pedagoger. Malmö: Gleerups (96 s).

  • Engdahl, Ingrid (2012), Lärande för hållbar utveckling - är det någonting för förskolan, eller? : rapport om OMEP:s projekt Lärande för hållbar utveckling i praktiken. Stockholm: Svenska OMEP (38 s).

  • Hägglund, Solveig, Löfdahl Hultman, Annika & Thelander, Nina (2017), Förskolans demokratifostran i ett föränderligt samhälle. Malmö: Gleerups (101 s).

  • Jonsson, Agneta & Thulin, Susanne (2019), Barns frågor i lek. Forskning om undervisning och lärande 2019: 1 Vol.7 (12 s). http://www.forskul.se

  • Sträng Haraldsson, Monica (2016), Värdegrund och mångkultur i handling: i förskola, skola och andra pedagogiska verksamheter. Stockholm: Liber (208 s).

  • Säljö, Roger (2015), Lärande: en introduktion till perspektiv och metaforer. 1 upplagan. Malmö: Gleerup (172 s).

  • Åsén, G. (red) (2020), Vad säger forskningen om svensk förskola?. 1 upplagan. Stockholm: Liber (203 s).

Moment 3

  • Asplund Carlsson, Maj & Pramling Samuelsson, Ingrid (2014), Det lekande lärande barnet i en utvecklingspedagogisk teori. 2 upplagan. Stockholm: Liber (256 s).

  • Berg, Lars-Erik (2020), Förskolebarnet - lek, språk och identitet. 1 upplagan. Lund: Studentlitteratur (280 s).

  • Lindgren, Anne-Li, Pramling, Niklas & Säljö, Roger (2020), Förskolan och barns utveckling: grundbok för förskollärare. 2 upplagan. Malmö: Gleerups (312 s).

  • Sträng Haraldsson, Monica (2016), Värdegrund och mångkultur i handling: i förskola, skola och andra pedagogiska verksamheter. Stockholm: Liber (208 s).

  • Säljö, Roger (2015), Lärande: en introduktion till perspektiv och metaforer. 1 upplagan. Malmö: Gleerup (172 s).

Vetenskapliga artiklar och texter tillkommer.

Kortadress: www.hkr.se/kfo101e